Studieteknik

Hur studerar man effektivt?

Man kan tänka sig att alla studenter som har tagit sig igenom grundskolan och gymnasiet har utvecklat en studieteknik som fungerar för dem som individ. En teknik som bygger på vad personen i fråga behöver för att kunna ta sig till information. Som väger in individens styrkor, svagheter och behov.

Men detta stämmer inte in på alla. Detta stämde inte in på mig som student. Jag lärde mig aldrig om konceptet studieteknik som barn. Att endast memorera fakta inför framtida uppgifter eller prov var den teknik som jag använde under hela min skolgång. Detta fungerar bra så länge som du har ett gott minne och omfånget på kunskapen du ska lära in inte är speciellt stor. Men när du sedan börjar på ett universitet och varje kurs kräver att du memorerar och förstår tusentals sidor med text? Då får du tänka om.

En universitetsstudents överlevnad hänger på att lära sig god studieteknik. Jag tänker nu ge dig som läsare en kort introduktion till studieteknik genom att besvara dessa frågor:  Var, när och hur?

Var?

Vilken miljö man har runt sig när man lär in är viktigt. Behöver du lugn och ro när du läser? Eller känns det bättre att lyssna på något under tiden som du läser? Vill du vara själv eller behöver du studera tillsammans med andra människor?

Dessa frågor kan vara viktiga att ställa sig själv.

Det vanligaste antagandet är att man lär sig bäst i en lugn miljö med få distraktioner, helst också ensam. Men detta stämmer inte för alla. En del tycker det är lättare att läsa om man samtidigt lyssnar på musik eller har en tv-serie på i bakgrunden. En del måste studera tillsammans med andra så de har någon som de kan ställa frågor till eller som håller dem ansvariga för hur mycket eller lite som läses. Vad behöver just du och hur kan du se till att du möter dessa behov?

När?

Hur mycket tid lägger du ner på att studera varje dag? Läser du hellre på förmiddagar eller eftermiddagar? Eller är du en person som är mästare på att skjuta alla studier framför dig tills dagen innan en tentamen eller ett seminarium?

Hur mycket tids som läggs ner och hur den tiden delas upp ansvarar du för själv för som universitetsstudent. Det kan vara lite svårt att lägga upp ett eget schema i början. Hur mycket tid du behöver lägga ner för att lära dig ett visst koncept är väldigt individuellt, men jag skulle rekommendera att du läser oftare än du känner att du behöver. Att läsa lite varje dag funkar bäst för de flesta, även för dem som tycker sig ha ett bra minne och som tycker sig redan förstå ämnet. Det är bättre att överskatta hur lång tid det tar att lära sig något, än tvärt om.

Ett annat tips är att dela in din studietid i kortare intervaller. Läs en halvtimme åt gången och ta sedan en paus. Denna paus kan vara för att kontemplera vad du precis har läst eller för att äta snacks, du bestämmer själv hur din paus ser ut. Efter en kort paus så kör du i gång igen. Fortsätt på detta sätt fram tills du är klar för dagen. När du studerar i intervaller så är det lättare att hålla motivationen uppe och det blir också lättare att komma ihåg var du har läst när du låter hjärnan kontinuerligt smälta informationen.

Hur?

Det kan vara bra att veta vart man ska studera och hur ofta, men när man sitter där med en tegelsten till bok framför sig, kan det också vara bra att veta hur. Hur fasen är det menat att jag ska lära mig allt detta? Hur börjar jag?

Det du då ska börja med är att rama in kunskapen. Börja med att läsa inledningen, bläddra till slutet och läs bokens avslut. Gå igenom innehållsförteckningen och få en hum om vad boken handlar om. Bläddra sedan igenom boken för att läsa inledningen och avslutet för varje kapitel, om sådana finns. Kolla på bilder, läs faktarutor och så vidare. Gör dig bekant med boken innan du börjar läsa. När du avlägsnar rädslan av det okända och tydligt ramar in kunskapen så känns det plötsligt inte lika skrämmande att börja läsa.

Det finns också många olika hjälpmedel att tillgå för att lära in.

Personligen använder jag mig av minneskartor, mindmaps, när jag studerar. Jag minns som bäst i bild och när jag lär mig något vill jag gärna se det framför mig. Det finns program att ladda hem för att skapa mindmaps, men det enklaste är att ta fram penna och papper och börja rita.

Är du i stället någon som briljerar i frågesportssammanhang och älskar att vinna? Varför inte då skapa en Kahoot eller liknande om ämnet du ska lära in och tävla mot dina klasskamrater.

Om du lär dig bäst genom att diskutera eller argumentera med andra så skulle det kanske fungera bättre om du skapade en studiegrupp där ni tillsammans kan diskutera innehållet i boken.

Det viktiga här är att du fokuserar på hur du lär dig/minns bäst och utvecklar din strategi därefter. Försök att göra dina studier till något som är lustfyllt och roligt.

Sammanfattningsvis så skulle jag vill säga detta:

 När det kommer till din utbildning och din studieteknik, så gäller det att vara egoistisk. Att sätta dig själv och vad du behöver i första rummet. Du lär in på det sätt som funkar för dig. Om det involverar att rita små bilder eller att hålla ett tal, ensam på din kammare, så är det vad du behöver och det ligger ingen skam i det. Jag önskar dig som läsare lycka till och hoppas att du hittar den studieteknik som funkar för dig!

Fotograf: Lisa Olaison

Viktors resa till att bli journalist

På Nya Wermlands tidningen, NWT, i Karlstad har jag bestämt tid med journalisten Viktor Sunnemark, 23, för en intervju. Veckan innan hade Viktor en föreläsning på Karlstads universitet om vardagslivet som journalist. Föreläsningen var väldigt intressant och lärorik, så MKVstudent bestämde sig för att nå ut till Viktor med förfrågan av en intervju, så att han kan berätta sin historia för våra läsare.

Hur länge har du jobbat inom nyhetsvärlden?
– Först fick jag ett sommarjobb 2017 i staden där jag är uppväxt, vid Nya Lidköpings-tidningen och då jobbade jag som redigerare, webbredaktör och reporter. Efter sommarvikariatet blev det inhopp som vikarie lite då och då. Hösten 2017 fick jag extrajobb hos NWT på sporten. Detta ledde till att jag senare började jobba på den allmänna redaktionen som i sin tur ledde till ett sommarjobb året efter.

Efter sommarjobbet så började jag min näst sista termin på universitetet som är praktik och den gjorde jag på NWT. Bästa praktiken jag har haft! Efter praktiken fanns en länsreporter tjänst ledig som jag fick och efter att jag skrivit min C-uppsats sista terminen på universitetet så kunde jag börja på den tjänsten, berättar Viktor.

Hur började din resa till att bli journalist?
– Det är ju lite av en klyscha det här med drömjobb, men tidigare i livet så ville jag väldigt gärna jobba som journalist och jag kan minnas att jag velat det väldigt länge. I gymnasiet så läste jag samhälle och stora delar av den linjen handlar om medier, film och journalistik så där blev intresset ännu starkare.

Vad var ditt val av högskolestudier och hade du någon tanke bakom ditt val? 
– Jag läste programmet Visuell kommunikation och design (VKD) på universitetet för att jag ville ha en väldigt bred utbildning. En utbildning där man får skriva, lära sig om public relations (PR) och visuella redigeringsprogram bland mycket annat. 

Innan jag bestämde mig så stod valet av utbildning mellan denna och några andra inom samma område, bland annat journalistprogrammet i Göteborg. Min sambo som skulle läsa statsvetenskap ville gärna läsa den utbildningen här i Karlstad. Vi ville bo någonstans där både kunde studera samtidigt och då blev inte valet av utbildning så svårt för min del eftersom VKD lät väldigt bra.

Har din unga ålder någon gång hindrat dig i ditt arbete eller har det snarare varit till din fördel?
– Min ålder har snarare varit till min fördel skulle jag säga. Många i min generation har fått med sig mycket digitala kunskaper gratis under tiden som vi växte upp. Den digitala biten har blivit väldigt viktig i samhället idag och det är skönt att ha den med sig så naturligt. 

Sen, det här med erfarenhet tycker jag är ett ganska abstrakt begrepp. Bara för att man är äldre så behöver inte det betyda att man automatiskt har rätt erfarenheter. Det är från person till person. Det finns såklart nackdelar också med att vara ung i arbetslivet men för mig har det bara varit fördelar.

Har du någonsin känt obehag eller nervositet inför någon uppgift?
– Jag kan inte säga att jag har känt något obehag men jag har varit nervös flertalet tillfällen inför publiceringar. Då har det handlat om hur jag ska lägga upp publiceringar osv, men jag tycker ändå att en viss nervositet är bra att ha, för då blir jag mer fokuserad. Det är också bra att vara medveten om vad som kan gå fel om man inte gör rätt. 

Med tiden så har jag blivit mindre osäker och känner mig inte lika nervös längre.

Vad tycker du är det bästa med att jobba som journalist?
– Variationen. Jag tror många här i NWT huset skulle säga samma sak. Att kunna göra så många olika saker på en arbetsdag är viktigt för mig. Ena dagen kan jag ha en intervju med statsministern och dagen efter kan jag ha en intervju med en lokal förening. Det bästa är också att jobba med något man älskar, vilket är för mig att skriva, prata och träffa nya människor. 

Här finns det mycket utrymme för kreativitet och egna idéer, vilket är något jag gillar starkt. Det är även en fin känsla att kunna göra en insats i samhället ibland, att lyfta upp de människor som har problem och som är lite bortglömda. Plötsligt hamnar de på första sidan i tidningen och får då oftast den hjälp de behöver, då de blir uppmärksammade.

Avslutningsvis, har du några konkreta tips till studenter som vill ta steget in i nyhetsvärlden?
– Det första tipset jag har är att läsa mycket! Läs allt från skönlitteratur och bloggar till dagstidningar. Ju mer du läser desto mer lär du dig hur du sedan ska skriva. Läs lokaltidningen där du bor och gärna en rikstidning också, så att du får mer kunskap hur journalisterna skriver.

Mitt andra tips är att skriva mycket själv. Starta gärna en blogg eller liknande om du har en idé och skriv sådant som andra kan läsa och ta del av. Under studierna hade jag själv en blogg där jag skrev krönikor. 

Mitt sista tips är att det finns andra tjänster också förutom att jobba som journalist. Att jobba på en tidning är väldigt brett så det finns många olika tjänster som fokuserar på olika saker och som kräver olika sorters kompetenser, avslutar Viktor med.