Det första året

Snart är de två första terminerna på universitetet slut, sommaren närmar sig och det är tid för en reflektion kring hur det första året på universitetet har varit. Med distansundervisning och ett kritiskt pandemiläge i världen så har det funnits både svårigheter och positiva händelser. Vi i redaktionen tänkte var och en svara på några frågor kring det första året för att hjälpa nya studenter att få en inblick hur det kan vara att plugga Medie- och kommunikationsvetenskap på Karlstads universitet.

Tove
Vilket program läser du?
– Visuell kommunikation och design (VKD)


Hur tycker du att det första året på programmet har varit?
– Det har varit fint. Höstterminen med en del teorier som var väldigt intressanta och som la grunden för en Basic vetenskap i kommunikation, något jag verkligen gillade att lära mig.

Våren har flugit iväg med praktiska del, som att skapa ett eget varumärke, filma och klippa kampanjfilmer och lära sig om design principer. Superkul. Hela distansbiten har en bara fått acceptera.


Hur har det varit att vara en del av MKV-Student?
– Det har varit roligt, vi har fått mycket fritt ansvar och bestämt själva vad vi vill fokusera och lägga vår energi på innehållsmässigt. Utmanande och givande!

Malin
Vilket program läser du?
– Visuell kommunikation och design (VKD)

Hur tycker du att det första året på programmet har varit?
– Det har varit väldigt lärorikt och roligt. Under höstterminen var det mycket teori och ”vanliga” tentor. Men under vårterminen gick vi över till mer praktiskt arbete och istället för tentor så har vi jobbat med projekt både i grupp och individuellt vilket har varit superkul! Vi har fått fotografera, designa och filma allt material själva och gjort allt ifrån egna magasin till kortfilmer och varumärkesprojekt. Vårterminen har gått väldigt fort och i och med allt praktiskt har det knappt känts som att man pluggat. Jag är väldigt nöjd med mitt val av program och ser fram emot 2 år till på den här utbildningen.

Hur har det varit att vara en del av MKV-Student?
– Det har också vart en väldigt spännande upplevelse! Att få en inblick i journalistvärlden, leta relevanta ämnen och sitta med i en redaktion är allt väldigt utvecklande. Jag har lärt mig hur jag ska ta kontakt med nya människor för exempelvis en intervju samt fått en större inblick i medie- och kommunikationsvärlden. Ibland har det även varit utmanande men då har vi i redaktionen stöttat och hjälpts åt för att underlätta för varandra.

Ellen
Vilket program läser du?
– Kommunikation och PR (KPR).

Hur tycker du att det första året på programmet har varit?
– Det har varit väldigt lärorikt och roligt! Att flytta till en ny stad och börja studera igen efter ett par år bestående av jobb kändes som ett stort steg, men jag ångrar det inte en sekund. Första terminen på programmet var väldig teoretisk med många tentor, medan andra terminen har varit mer praktisk med olika inlämningsuppgifter. Andra terminen har därför känts mer praktiskt lärorik men första terminen gav en bra grund till de vi har arbetat med nu. Jag är riktigt taggad på ett andra år på KPR och hoppas att Corona-pandemin har lugnat ner sig så att man äntligen kan få uppleva studentlivet på riktigt!

Hur har det varit att vara en del av MKV-Student?
– Det har varit lärorikt men också utmanande. Det har varit kul att öva på sitt skrivande och det har känts som att man har lärt sig en del. Särkilt roligt att vi har varit en blandning av personer från VKD och KPR vilket har gjort att vi har lärt känna varandra bättre!

Sofia

Vilket program läser du?
– Kommunikation och PR (KPR).

Hur tycker du att det första året på programmet har varit?
– Det första året har varit riktigt intressant och lärorikt, även om pandemin har gjort det svårt att uppleva studentlivet fullt ut. Att flytta till en ny stad och lära känna nya människor har både varit nervöst men också väldigt  roligt. Första terminen var mastig med mycket nytt att lära sig och med mycket tentor. Samtidigt så var allt vi lärde oss väldigt intressant och relevant för oss att veta om. Andra terminen har istället varit mer praktiskt men också väldigt lärorikt. Jag är verkligen jätte taggad på höstterminen när Corona situationen förhoppningsvis har lugnat ner sig och man får en chans att uppleva studentlivet på riktigt!

Hur har det varit att vara en del av MKV-Student?
– Det har verkligen varit jättekul! Det har varit spännande och utmanande men mest av allt väldigt lärorikt. Jag har haft chansen att både få öva på mitt skrivande men också att få prova på hur det är att jobba i en redaktion. Att de på redaktionen är en blandning av VKD och KPR studenter har också gjort att jag har fått träffat människor som jag annars inte hade träffat!

Hana

Vilket program läser du?
– Visuell kommunikation och design (VKD).

Hur tycker du att det första året på programmet har varit?
– Det har varit riktigt intressant och kul trots pandemins hinder för att få uppleva studentlivet på riktigt. Det började med en fartfylld och ganska mastig första termin med många tentor men det har ändå varit en viktig grund för vad vi sedan kommer arbeta med. En bit in på vårterminen började vi med det praktiska som att skapa ett varumärke, göra filmer, fotografera etc. Det har varit så roligt, och självklart svårt. Men det känns som om jag har hittat rätt. Jag tycker det har varit en bra fördelning av uppgifterna och man har redan lärt sig så otroligt mycket. Första året har gått så fort och nu är jag ännu mer spänd på vad kommande år har att erbjuda. Självklart önskar jag, som de övriga, att pandemin har lugnat ner sig snart så man har en chans att lära känna dem man läser ihop med på ett bättre sätt.

Hur har det varit att vara en del av MKV-Student?
– Det har varit lärorikt och utmanande, men framförallt superkul! Det har varit en rolig grej att ha vid sidan av studierna och det har gått otroligt bra trots distansarbetet. Jag tycker redaktionen har fungerat så bra ihop, vi har peppat varandra, gett feedback, tips, haft roligt och mycket mer. Det känns också skönt att vi i redaktionen och stöttat och haft förståelse när vi fastnat och hjälpt varandra på bästa sätt. Jag ångrar inte en sekund att jag skrev upp mig för att vara en del av MKV-student och jag är glad och stolt över att ha fått denna möjligheten.

Wilhelmina
Vilket program läser du?
– Kommunikation och PR (KPR).

Hur tycker du att det första året på programmet har varit?
– Jag är nöjd med mitt första år. Trots pandemin anpassade ändå universitetet och kårverksamheten uppstarten så att vi nya kunde vara så mycket på plats som det bara gick. Senare övergick vi till enbart hemmastudier, men det var värdefullt att få lära känna både universitetet, lärare och studenter ”in real life” till en början.
Lite mer än första halvåret läste alla MKV-program tillsammans, en skara på runt 100 individer. Under termin två har klasserna delat upp sig och programinriktningarna har tagit sin början, vilket gör att det numera är mer greppbart vilka som går i sin egen klass och dessutom har vi börjat arbeta mer praktiskt.

Hur har det varit att vara en del av MKV-Student?
– Roligt, utmanande och meningsfullt. Jag är stolt över att vi klarat utmaningen att driva en redaktion enbart på distans. Det har varit ett roligt sätt att träffa nya människor, och det passade perfekt i tiden när nollningen var över och skolan dragit igång ordentligt. Att vara med i en grupp som både uppmuntrar och har förväntningar på ens prestation har varit det mest meningsfulla för mig. Jag är glad att jag varit en del av MKV-Student!

Covid-19: Hur vet vi att allt inte är fejk?

Fejknyheter om coronaviruset har spridit sig allt mer. Allt från att viruset är ett biologiskt vapen skapat av människor för att hålla nere populationen till att 5G teknologin ligger bakom det hela. Vidare påstår vaccinmotståndare att coronavaccin innehåller farliga ämnen. Så vad kan man egentligen lita på när det kommer till dessa nyheter om coronaviruset och hur ska man göra för att undvika eller inte tro på det?

Det kan vara väldigt svårt att veta ifall det man läser är sant eller falskt när den massiva mängden av desinformation och rent falska nyheter om coronaviruset ökar. Det är ju så att fejknyheter är skrivna på ett sätt så att det ska uppfattas som trovärdiga och värda att dela, det är just det som gör det farligt. Oron är även stor just för att sådan typ av information sprider sig som en löpeld i våra dagliga sociala medier. 

Syftet med fejknyheter? Det är inte enbart en enskild aktör som sprider dessa, utan det gör vi alla. Vi är mer benägna att engagera oss eller dela vidare en nyhet som vi vill tro på, något som ofta kallas för confirmation bias. Någon hör något, en annan delar det, en tredje skriver om det i sin blogg med många följare och en fjärde börjar prata om det. Det går så fort så man knappt hänger med. 

Här spelar influensers en stor roll, då många av dem har ett stort antal följare som ser upp till och tror på vad dessa skriver om och delar på sociala medier. Det är viktigt att hålla sig till fakta på sådana plattformar för att bidra till minskad spridning av denna desinformation. Det är viktigt att vara tydlig med vad som är egna åsikter och tankar kontra om det är fakta och i så fall vart denna fakta kommer ifrån. Det är också ett alternativ att uppmana sina följare till att lyssna på experter, istället för att låtsas vara det själva. 

Så vad ska man leta efter i en artikel, ett inlägg eller en nyhet för att bedöma om det man läser är fejknyheter eller inte? Här nedan följer en liten punktlista över saker man kan tänka på varje gång man hör eller läser något nytt. 

  • Ifrågasätta sig själv i första hand, att man är medveten om att ens åsikter styr en i väldigt hög grad i sin informationsinhämtning.
  • Vill jag att det här ska vara sant? Då behöver du vara extra försiktig. 
  • Ta reda på om källan är trovärdig. Finns det något som visar på att den har koll på det den pratar om? Vad anger den för övriga källor i sin tur? Har den haft fel tidigare?
  • Finns en typ av sensationellt påstående enbart på en enda plats kan man börja ifrågasätta om det är sant eller inte. I sådana fall borde det funnits på fler platser.
  • Var är informationen publicerad?
  • När publicerades informationen? Omständigheterna kan ändras snabbt i kristider.  

Det finns också en hälsosamhet i att inte läsa allt just nu. Det kan vara en bra idé att dela upp nyhetsintaget över flera platser. Sist men inte minst. I en undersökning gjord av SVT vill var fjärde inte ta vaccin och detta är ganska oroväckande. Man kan fundera på om detta är en egen uppfattning eller resultatet av desinformation. Alla som kan ta vaccinet, bör göra det. Det handlar inte enbart om en själv, utan om att hjälpa till och skydda sina medmänniskor.

Kommunikatörsdagen 2021

Årets kommunikatörsdag är här, det är en branschdag för både studenter inom medie- och kommunikationsvetenskap och yrkesverksamma. Eventet arrangeras utav Kommunikation och PR-studenter vid Karlstads universitet och utgör i samarbete med Kommunikatörsnätverket i Värmland en av länets största kommunikationsträffar. I år kommer eventet ske digitalt under tre dagar, mellan 12-14 april går det av stapeln med temat ”Vad händer sen då? – Vidga vyerna om din framtid inom kommunikationsyrket”.

Eventet bjuder på CV-föreläsning, diskussionspanel och mingel med examinerade studenter. Det skapar möjlighet till att knyta nya kontakter, bli inspirerad och få större inblick i branschen. Det bästa av allt? Som student är eventet gratis!

Redaktionen fick möjlighet att ställa ett par frågor till årets projektgrupp för kommunikatörsdagen 2021:

Vilka möjligheter ger kommunikatörsdagen för en studerande inom MKV?
– I år är Kommunikatörsdagen verkligen inriktad till MKV-studenter till skillnad från tidigare år då yrkesverksamma varit en stor målgrupp. Vi har själva ställt oss frågan ”vad händer sen då?” och hoppas nu kunna få svar på det genom att lyssna på examinerade MKV-studenter och kommunikatörer från olika företag. Studenterna kommer ha möjlighet att ställa frågor, få massa bra tips och förhoppningsvis kunna knyta kontakter inom medie- och kommunikationsbranschen.

Vad är det roligaste med att arrangera eventet som student vid Karlstads universitet?
– Det är fördel att arrangera eventet som student eftersom vi har koll på vad andra studenter vill se och höra. Vi tycker det är så kul att få skapa ett riktigt event och att få arbeta praktiskt med något inom vår bransch redan under vår studietid. I och med pandemin blev det inte riktigt som vi tänkt oss men det har varit en så lärorik utmaning och vi har haft väldigt roligt på vägen.

Vilka fördelar ser ni med att eventet sker digitalt?
– Till en början kändes det tufft att Kommunikatörsdagen för första gången skulle hållas digitalt men nu ser vi i projektgruppen bara fördelar med det! Det skapar möjlighet för fler personer att delta när man inte är geografiskt begränsad. Vi har till exempel MKV-studenter som just nu är på utbytestermin och nu kommer de också kunna delta, vilket känns jättekul!

För mer information om schema samt hur man anmäler sig, kolla in hemsidan här: www.kommunikatorsdagen.se
Följ eventet på instagram: @kommunikatorsdagen

Sista anmälningsdag är söndag 11 april!

Exponeringen av barn på sociala medier

Allt lever kvar på nätet. Det är en mening som vi alla har fått höra någon gång. Speciellt dem av oss som växte upp under tiden där internet och sociala medier började bli en allt större del av människors liv och började utvecklas till det fenomen som det är idag. Allt lever kvar på internet och även om någonting raderas, så finns det ändå kvar, sparat på ett moln någonstans. Det är därför vi alltid uppmanar unga att vara försiktiga med vad de lägger upp på sina sociala medier. Att de ska tänka till en extra gång. Är det här information om dig som du vill ha ute på internet, fritt för alla att se? Med tanke på allt som vi vet om internet idag och vårt digitala fotspår så är det konstigt att debatten kring influerare som använder sig av sina barn på  sociala medier för marknadsföring och innehålls syfte inte är en större debatt. Varför låter vi föräldrar skapa karriär på bekostnad av barns rätt till att leva ett normalt liv?   

Idag har vi i Sverige influerare vars hela varumärke och innehåll är byggt på deras barn. Barnen visas regelbundet upp i deras kanaler ända från minuten de föds. Förlossningsvideos är till exempel ett populärt fenomen bland influerare. Från födelsen medverkar sen barnen i en rad olika videos och bilder på olika kanaler. Många av dessa videos och bilder innehåller också kommersiella arbeten där barnen används som en del av marknadsföringen. Margaux dietz, Johanna och Joakim Lundell, Penny Parnevik är några exempel på influerare som har använt sina barn i kommersiella samarbeten. När influerare får barn så öppnar det upp dörrar till nya möjligheter och nya affärssamarbeten. Barnen vidgar målgruppen och gör att kanalerna öppnas upp till en större publik. Tidningen Mama skriver i sin artikel Baby = Cash att efter en influerare får barn, så ökar trafiken till deras kanaler med minst 150 procent efter förlossningen. Genom att dela med sig av sina barn och sitt familjeliv, vilket för många är den mest privata och personliga delen av livet, så kommer ens följare så nära in på livet som det bara går. 

För influerare så är det det personliga som säljer. Att dela med sig av sitt liv och allt som händer i det har alltid varit den naturliga arbetsmetoden för influerare. Det är det privata innehållet som lockar till sig en följarskara. Att sedan dela med sig av sina barn när de väl kommer blir en naturlig följd av denna arbetsmetod. Skillnaden är att detta beslut, att dela med sig av sitt barn på internet, berör en annan människa som inte kan uttrycka sina åsikter och önskningar på samma sätt som en vuxen person kan. Ett småbarn kan inte föreställa sig de konsekvenser som kommer med att exponeras på sociala medier. Ett småbarn kan inte föreställa sig allt det som kommer med att vara en offentlig person. För mig är det bisarrt att ett barn direkt från födelsen kan tvingas in i ett form av kändisskap. Redan där försvinner barnets chans och rätt till att leva ett anonymt liv. Jacob Liebermann, som är pappa till sonen Arnold som ofta syns i influeraren Margaux Dietz kanaler, har delat med sig av sina upplevelser av sonen kändisskap både på instagram men också i tidningen Resumé. Där berättar han om en vardag där Arnold inte ens kan gå till Mcdonalds utan att bli fotograferad. Sonen Arnold kan inte ens gå till dagis utan att främlingar stannar honom på gatan. Genom att influerare exponerar sina barn på sociala medier så försvinner chansen för dem att ha en normal barndom. 

Detta är inget unikt för just barn till influerare. Barnstjärnor men också barn till kändisar har varit ett fenomen som länge funnits i vårt samhälle. Dessa barn har också behövt handskas med de svårigheter som kommer med att vara en ung offentlig person i rampljuset. Men barn på sociala medier är i en unik sits jämfört andra typer av barnstjärnor. Till skillnad från andra typer av barnstjärnor som till exempel barnskådespelare och artister, så är exponeringen för barn på sociala medier inte reglerat till vissa tider. Barnskådespelare och barnartister exponeras och jobbar när de till exempel uppträder, spelar in en film eller går på ett pressevent. Ett barn på sociala medier jobbar och exponeras istället lite när som helst. Kameran kommer upp när det är fredagsmys hemma i soffan, eller på morgonen påväg till dagis eller när familjen går ut och äter på restaurang. Allt kan vara innehåll. Barnskådespelare och barnartister har också lagar som både skyddar hur mycket de får jobba men som också skyddar deras rättighet till de pengar de tjänar. Vi har idag ingen lag i Sverige som reglerar hur mycket barn på sociala medier får jobba eller som skyddar deras rättighet till de ekonomiska intäkter som de drar in. 

En annan skillnad är också att barnskådisar och barnartister blir kända på grund av sin talang.  Barn på sociala medier blir istället kända på grund av de privata innehåll som delas. Det är barnets personlighet, de autentiska reaktionerna i videorna och de genuina inblick som följarna får av det privata familjelivet som säljer. Barnskådisar och barnatister kan gömma sig bakom sin talang, men det kan inte barn på sociala medier. Kändisskapet för barn på sociala medier är ett mycket mer utlämnade kändisskap. Istället för att dela med sig av en talang så delar de med sig av sig själva.  

Sociala medier är fortfarande ett relativt nytt fenomen. Vi kan fortfarande bara spekulera om vilken påverkan sociala medier och att vara ständigt uppkopplad kommer att ha på oss. Ingen vet än hur ett barn som växer upp på sociala medier kommer påverkas. Vi har dock flera historier och anekdoter från före detta barnstjärnor som växte upp under stor exponering för att veta vilken skada livet i rampljuset som ung kan föra med sig. Barn på sociala medier har inte samma skydd som andra barnstjärnor och handskas med en helt annan typ av exponering och kändisskap. Vi måste i Sverige få lagar som skyddar barn på sociala medier. Lagar som både skyddar deras rättigheter till de ekonomiska intäkter de tjänar in men som också skyddar hur mycket de får jobba. Vi måste ha lagar som skyddar barns integritet och deras rätt till att få sina åsikter och önskningar hörda. Barn är bara barn och deras rättigheter måste alltid komma först. 

foto av Patrik Beskow.

Greenwashing- Intervju med personen bakom kontot greenwashingsverige

Något som under en tid tillbaka dykt upp som begrepp i olika sammanhang är ordet greenwashing. Jag hör det i poddar, under min universitetsutbildning och det dyker upp i mitt sociala flöde. Miljö och klimatfrågan har alltid funnits nära hjärtat och något jag uppmärksammar och bryr mig extra om, därför var det extra kul när jag fick kontakt med personen bakom Instagramkontot Greenwashingsverige för en intervju. 

Först vill jag förklara vad Greenwashing är: 

Greenwashing är att framställa något, en vara eller tjänst som verkar bättre för miljön än det egentligen är. Det är endast tillåtet att beskriva varor som miljövänliga om de har neutral eller positiv inverkan på miljön.  Det kan också vara att leda mottagarens uppmärksamhet från något dåligt i företaget till något som ser ut att vara bra för miljön, då detta kan vilseleda konsumenter. Greenwashing förkommer ofta i reklam och i marknadsföringssyften (Jordensvanner.se).

Intervju med Yrsa Lindberg 
Kan du berätta om dig själv, vem är du och vad har du för bakgrund? 

– Jag heter Yrsa Lindberg, 31 år bor i stockholm och är utbildad humanekolog, sen har jag också läst en master i hållbar samhällsutveckling på Hawaii. Jag kom tillbaka till Sverige 2014 och hade lite svårt att veta vad jag skulle jobba med, det fanns inte så många jobb inom hållbarhetsutveckling ute då, speciellt inte juniora. Jag hade en  praktik på myrorna där jag skrev deras första hållbarhetsrapport. Sedan arbetade jag på tankesmedjan forest där företag, politik och forskning möts för att diskutera olika frågor. Jag var väldigt sökande och hade mycket olika idéer. För 4 år sedan fick jag jobb på Prime som är en PR och kommunikationsbyrå som är en del av ett globalt nätverk och jobbar med allt möjligt från reklam till PR, kriskommunikation och analysföretag. Först jobbade jag som projektledare och sen som Copywriter och kreatör för att ta fram kampanjer åt företag med fokus på hållbarhet. Sedan i somras började jag frilansa och har bland annat jobbat mycket tillsammans med företaget Svanen. 

Varför startade du Greenwashingkontot, och vad är din vision med kontot? 

– I november när det var Black week var det så extremt mycket greenwashig kopplat till att få människor som hade bestämt sig för att inte shoppa så mycket, att konsumera och och handla ändå.

Först skrev jag en debattartikel på E-handel där de skrev mycket om dealsen. Sen kunde jag inte riktigt sluta så då startade jag kontot Greenwashingsverige. Kontot växte väldigt fort på bara några veckor och det säger ju också hur utbrett problemet är. Min förhoppning är att utbilda folk i det här. Min vision är dels att lära folk att se vad det är och få dem att säga ifrån till företaget och att få människor att anmäla kampnajer för vilseledande marknadsföring, som greenwashing är. Det är också ett sätt att få företag att sluta göra det. Dem vill inte bli omskrivna. Jag utgår dock från att majoriteten av dem som greenwashar inte vet om att de gör det, så det handlar framförallt om kunskapsbrist, så målet är att skrämma företagen till att tvinga sig själva att lära sig om det. 

Hur är uppmärksamheten från dina följare och företag, hur har kritiken varit? Positiv och negativ? 

-Privatpersoner har varit jätte peppande, och fått mycket positiv feedback.  Ett företag har hört av sig där vi hade ett zoommöte och där jag förklarade vilka områden de kunde förbättra. 

Vilka typer av greenwashingkampanjer ser du mest av? Från vilken typ av bransch?

-Typiska konsumentvaror som kläder och inredning. Till viss del mat också. Konsumentnära produkter, där man är väldigt slarvig med hur man uttrycker sig. 

Fossilindustrin, skogsbolag, oljebolag och flygbolag. 

Visst är det på konsumentverket och reklamombudsmannen privatpersoner kan anmäla greenwashing-kampanjer?

– Jaa, och det är väldigt enkelt och jag uppmuntrar folk till att göra det. För ju mer vi anmäler desto mer pengar och resurser öronmärks att lägga på det här området. 

Slutligen, har du något tips till oss blivande kommunikatörer som vi bör tänka på när vi kommer ut i branschen? 

-Ja tipset är verkligen att gå in på konsumentverket, gå in där det står företag så finns det väldigt bra information och riktlinjer  om hur man bör tänka när man kommunicerar miljöpåståenden. 

– Håll dig till lagen och läs på vad hållbarhet innebär innan du kommunicerar det. 

Tack Yrsa för din tid!

Till er läsare som är mer intresserad av detta, kolla in Yrsas Instagramkonto: Greenwashingsverige 

Credit: NASA/JPL-Caltech (https://mars.nasa.gov/resources/25612/perseverances-first-full-color-look-at-mars/)

Uthållighet på Mars

Som vilken torsdag i februari som helst kan tyckas. Ruggigt och blött här i mellansverige; inte mycket för världen. Det plingar till i sambons telefon. Svärmor skriver att NASA håller på att göra något på Mars. Konstigt! Detta var inget som nämndes på radion för en timme sedan. En internetsökning senare och vi sitter båda som klistrade framför en precis påbörjad livesändning från NASAs mission control center i Amerika. Den kvinnliga programledaren med stora örhängen berättar att inom några timmar kommer förhoppningsvis deras nästa rover (landfarkost) landa på den röda planeten, för att bli den femte Amerikanska rovern på Mars.

Livesändningen, som mer har strukturen av ett faktiskt TV-program än en spontan skildring i realtid, tar med observatören på en resa tillbaka till juli 2020, då rovern vid namn Perseverance skickades iväg på sin långa resa till vår grannplanet. Resan dit har alltså tagit över ett halvt år och just idag, den 18 februari 2021, ska landningen ske. Sändningen klipper mellan olika forskare som entusiastiskt berättar om roboten, dess funktioner och dess uppdrag. Då och då får de även tittarfrågor från barn och stundom klipps animerade sekvenser in som förklarar hur landningen ska gå till. Kortare faktatexter berättar om förhållandet på Mars och emellanåt återvänder fokuset till kontrollrummets alla förväntningsfulla medarbetare.

Detta var ju spännande! Skrivblocket åker fram och den där tvätten som skulle hängts för en kvart sedan får snällt ligga kvar i maskinen en stund till. Nu gäller perseverance eller “uthållighet” om man skulle översätta landfarkostens namn till svenska. Namnet har givits av 13-åriga Alexander Mather som vann NASAs namntävling. Perseverance har skjutits upp i förhoppning om att kunna undersöka om det funnits liv på Mars, eller som forskarna uttrycker det ancient life. Man har med hjälp av tidigare landfarkoster förstått att det en gång i tiden funnits vatten på Mars. En videosimulering visar den krater (Jezero crater) som roboten ska nedstiga i. I kratern ses en tydlig in- och utmynning där vatten en gång transporterats. Kratern har med andra ord varit en “sjö” en gång i tiden.

Det är i Jezero crater som Perseverance ska börja sitt arbete, i deltaområdet vid ena mynningen. Roboten är till stor del lik den välkända Curiosity, rovern som Amerika senast skickade till Mars 2012. Nu nästan tio år senare har både hårdvara och mjukvara uppdaterats. Perseverance har försetts med en jordborr och i sökandet efter dåtida liv ska denna användas. Fynden kommer samlas i sterila provrör som ska skickas tillbaka till jorden för analys. Om allt går enligt plan beräknas provrören vara tillbaka 2031, alltså om bara tio år. Inte konstigt att forskarna är uppspelta!

Sändningen klipper tillbaka till kontrollrummet där teamet sitter med ett skrivbords mellanrum mellan varandra iförda munskydd och på samtliga bänkar står en flaska handsprit. Man tas snabbt tillbaka till jorden och påminns om pandemin vi befinner oss i. Självklart har Covid-19 påverkat NASAs arbete också! Landningsansvarige Allen Chen håller ett kortare tal där han ger uttryck för hur konstigt det är att endast hälften av medarbetarna får vara på plats på jobbet vid en så stor och viktig händelse. Tvättmaskinen piper men ingen lämnar soffan.

Fler frågor varvas med att tittarbilder med hashtaggen #CoundownToMars visar hur människor över hela världen deltar vid evenemanget. Just nu är det strax över en miljon som följer livesändningen. Vilken otrolig tid vi lever i! Frågan är egentligen vad som är coolast: att sociala medier öppnat dörrar för människor över hela världen att nätverka och dela sina tankar, idéer och påhitt, eller att vi faktiskt kan kommunicera med en robot som är i snitt 78 340 000 kilometer bort. Okej, det sista exemplet är kanske lite mer surrealistiskt.

Ju närmare Perseverance närmar sig Mars desto mer börjar människorna i kontrollrummet på NASA att skruva på sig. Större fokus läggs på datorskärmarna som medarbetarna har framför sig. De går igenom, vad som för en lekman låter som de sista kontrollerna. Korta kommandon och fåordiga svar, som avslutas likt sättet man talar i en walkie talkie hörs och emellan dessa tystnad. Rummet på andra sidan Atlanten fylls med allvar och en av de män som sitter närmst i bild kan inte sluta studsa med benen. Den förväntansfulla stämningen lyckas till och med smitta av sig genom skärmen i vardagsrummet.

Man låter intervjua Swati Mohan, väglednings- och kontrollansvarig, om det som kallas seven minutes of horror (sju minuter av skräck). Dessa minuter är de mest kritiska under hela robotens resa och tyvärr det tidsspann då manövreringen från jorden är mer eller mindre noll. De påbörjas från och med då farkosten som transporterar rovern går in i atmosfären, tills Perseverance står tryggt på Mars rostiga yta. Det är just dessa seven minutes of horror som resan börjar närma sig. Det är oändligt många saker som måste gå rätt och det är då de ultimata testen, som inte kan genomföras på jorden, kommer ske. Många års expertis ska snart ställas på sin spets och teamet påbörjar därför en inarbetad tradition.

21:28, svenskt tid, skickas stora burkar runt bland medarbetarna i kontrollcentret. Burkarna ser ut som stora oreganobehållare i genomskinlig plast och pryds av diverse logotyper. En medarbetare intervjuas. Han berättar att en tidigare period då NASA skickade ut saker i rymden så blev det en ond cirkel av misslyckanden. Många av farkosterna kraschade, men ett år hade teamet ätit jordnötter innan landningssekvensen påbörjats och då hade landningen gått bra. Han skrattar och tar sig en handfull jordnötter. Sedan förklarar han att varken han eller teamet är vidskepliga, men att det blivit en fin tradition som de vill upprätthålla. Under denna jordnötstradition kan man undra hur många som tänker på Covid-19.

Sedan börjar de skälvande minuterna av landning. Livesändningen bidrar med viss fördröjning, men med tanke på att det tar cirka elva minuter för radiosignalerna att nå från Mars till Jorden, gör den extra fördröjningen inte så mycket. Från kontrollrummet kan inte mycket mer göras än att titta på och invänta allteftersom de olika milstolparna nås: 21:52 bekräftas den gigantiska fallskärmen ha vecklat ut sig. 21:53 bekräftar Perseverance AI att den tagit sikte på Mars yta. 21:54 tas landningen över av raketer som ska stabilisera den stora roboten, som enligt datorsimuleringen just nu hänger i ett fåtal vajrar ovanför landmassan.

21:55 kommer den stora lättnaden som urladdas i applåder; rovern har bekräftat en säker landning. Hysteri bryter inte ut i kontrollrummet, inga kramar delas ut, men de lyckliga medarbetarna firar med att ge varandra en fist bump och en high five eller två. Dock är spänningen inte över än. Samtliga riktar åter uppmärksamheten mot den stora skärmen på en utav rummets väggar. Ytterligare två minuter passerar och sedan hörs glädjetjut från hela besättningen. Perseverance har lyckats skicka sin första bild från ytan på Mars.

Nu återstår att med spänning följa Perseverance arbete från den röda planeten och i sinom tid ta del av forskarnas utlåtande, om det kan uppdagas ha funnits liv på denna numera iskalla planet. Teknikutvecklingen för med sig nya former av kommunikation. Denna sätts på prov i tider av pandemi, men blir också tydligt när man ser till rymdforskningen. Det är förundrande att denna ekoliknande kommunikation fungerar, med avstånd som knappt går att föreställa sig. Tänka sig att uthållighet spelar så stor roll, numera även på en annan planet! Som vilken torsdag i februari som helst kan tyckas. Ruggigt och blött här i mellansverige; inte mycket för världen, men desto mer på Mars.

Covid 19: Hur finner man motivationen?

I denna tredje del av serien ”Covid 19” tänkte jag prata om hur man finner motivation i tider som dessa.  

Det är ganska mycket som är långt över det normala under den pågående pandemi. Ofta kan det vara svårt att hålla motivationen uppe, vara kreativ och fokuserad. Speciellt om du studerar eller jobbar på distans. 

I en enkätundersökning gjord av Sveriges Förenade Studentkårer under 2020 var sammanställningarna ganska oroande. Totalt undersökte man 10 universitet. De flesta svar pekade på en sjunkande studiemotivation. Svaren gav en tydlig bild av ökad oro och försämrad psykisk ohälsa. Många tyckte också att utbildningskvalitén hade sjunkit. 

Det är ju inte så konstigt egentligen. Det är väldigt svårt att spontant fråga en kurskamrat eller lärare om hjälp. Det är en stor omställning när tentorna går över till att vara digitala. Istället för att ses och studera på biblioteket så får vi ses på Zoom. Många får inte uppleva det ”riktiga” studentlivet och jag tror att det ger en lägre motivation till studierna. Sen är vi alla lite sällskapssjuka av oss, vi trivs helt enkelt bättre tillsammans. 

Jag kommer här nedan ge lite olika tips på hur man kan hålla motivationen uppe, vilket är den stora utmaningen. Det är saker som jag personligen tycker hjälper i vardagen och även sånt som jag har hört funkar för familj och vänner. 

  • Det är viktigt att röra på sig när man är hemma så mycket. Kicka igång endorfinerna för att känna sig mer avslappnad. En promenad eller springtur innan eller efter studierna gör susen. 
  • Planera in aktiviteter. Allt för mycket tid spenderas framför skärmen. Det kan vara en bra idé att planera i aktiviteter under de dagar som inte är skärmrelaterade. Det är också ett viktigt sätt för att skilja på studier och fritid, vilket kan vara svårt när ens boende och studieplats är densamma hela tiden. Saker man kan hitta på kan vara allt från att läsa en bra bok, rensa garderoben eller varför inte lägga lite pussel? Under vintern kan man ge sig ut och åka skridskor med någon vän eller familjemedlem. Var dock försiktig och läs noga på om vad som gäller när man ska ta sig ut på isen och vad som är aktuellt just där du bor. 
  • Start och sluttid. Bestäm en tid som du börjar dagen på och en tid där du slutar. Rutiner är viktigt för att orka och hålla kreativiteten uppe. Lägg gärna in en lunchpaus. Se till att du inte äter större måltider framför datorn samtidigt som du studerar, utan tillåt dig själv att koppla av mellan varven. Innan du sätter dig ner för att plugga är det bra att bestämma vilka mellanmål och drycker du ska ha. På så sätt slipper du bli distraherad och fastna i annat när det är dags för att äta något litet.
  • Göra sig i ordning. Vi alla vet hur svårt det kan vara att motivera sig själv att klä upp sig och fixa sig inför en dags distans studerande. Men det är faktiskt viktigt. Det är ett sätt att låtsas som om man ska till skolan, även om man bara är hemma. Vid slutet på studiedagen kan man byta om till sköna kläder för att på så sätt förstå att det är slut på studierna för denna dag. 
  • Håll kontakten. Ring eller Facetimea gärna en vän eller familjen ibland. Samlas några (eller många) i ett Zoom rum och prata om saker som inte är skolrelaterade. Det är viktigt eftersom många som började studera mitt i pandemin har ännu inte lärt känna merparten av sina kurskamrater. Det är även viktigt för att boozta varandra och hjälpas åt att ta sig igenom dagarna. Saknar man filmkvällar med vänner och familj som man inte bor med kan man ha sådana på distans, kika då in Netflix Party.  
  • Hobby. Hitta nya hobbys. Du kanske kan lära dig spela ett nytt instrument, måla eller hitta nya matrecept som du tillagar? Är du inte en naturmänniska kanske du ska lära dig att utforska det. Ta promenader i skogen, fota djur eller växter och känn den friska luften. 

Överlag kan det vara väldigt utmanande med distansarbete och man kan lätt förstöra sina rutiner. Hur lockande det än låter att sträcktitta på en Netflixserie, sova för länge och sitta framför datorn för mycket, så är det bäst att hålla sig till vanliga rutiner i längden. Att fixa sig på morgonen, äta en stadig frukost och sedan börja dagen med sin viktigaste uppgift. 

Sist men inte minst, var tacksam. Vi fokuserar lätt på de negativa sidorna av vad pandemin har orsakat, så att vi glömmer att vara tacksamma för saker i livet som är oberoende av pandemin. Det kan vara en bra idé att skriva en tacksamhetsbok eller varför inte börja skriva dagbok generellt. Det är självförverkligande och något som man kan se tillbaka på och minnas senare i livet. 

Årets Hotspotmässa 2021

Fotograf: Elsa Skagersten

En pandemi kommer inte stå i vägen för årets Hotspotmässa som är inne på sitt 23:e år! Mässan går av stapeln den 17 februari via en digital plattform till skillnad från tidigare år då den genomförts fysiskt på universitetet. Hotspot är Karlstads universitets årliga jobbmässa där Kau:s studenter erbjuds någon form av arbetslivsanknytning, ett perfekt tillfälle att nätverka och knyta nya kontakter!

Extra roligt är det också att projektet Hotspot ger universitetets studenter möjlighet att under studietiden vara delaktiga i ett verkligt projekt. Tillsammans får de rekryterade studenterna i projektgruppen ansvaret att planera och genomföra mässan under ledning av en projektledare från Karlstads universitet.

Redaktionen har fått möjlighet att intervjua Emil Nilsson som är gruppledare för marknadsgruppen under årets mässa. I marknadsgruppen ingår även två grafiska formgivare och två stycken kampanj- och sociala medieransvariga.

Hur är det att vara en del av Hotspot-projektet och vad är det roligaste med det?

 – Det är superkul, jag har varit med i liknande projekt tidigare. Det är extra roligt att jag som studerar ekonomi och marknadsföring får jobba tätt med elever från MKV. Att få arbeta med studenter från andra utbildningar är väldigt lärorikt. Man får mycket ansvar och även chans att påverka och driva projektet, vilket ger väldigt bra erfarenhet inför arbetslivet. Jag själv är inne på min sista termin och har börjat se mig om efter jobb, ofta efterfrågas en vana av att arbeta i projekt samt att man engagerat sig utanför studierna.

Tror ni att mässans digitala form kommer att leda till nya möjligheter i nätverkandet mellan företag och studenter?

 – Absolut, det blir annorlunda med en digital mässa. Men bortsett från skillnaden med den fysiska kontakten ser vi bara fördelar. Vi har kunnat styra projektet på ett annat sätt i år och i helhet kommer det vara en högre kvalité på de kontakterna man får. Företagen kommer också kunna ha med fler representanter när mässan inte är platsbunden.

– Den plattformen som används för projektet matchar ihop studenter med företag så att man får möjlighet att prata med rätt person. Det innebär att man kommer få möjlighet att få visa vem man är i ett privat samtal med en representant från företaget. Det blir ett mer långsiktigt nätverkande där företagen får mer information om dig. Du som student laddar upp ditt cv och företagen kommer sedan att kunna spara dig i sitt kontaktnät och höra av sig när de har behov för din kompetens. Det kommer även läggas upp lediga tjänster från de olika företagen, ungefär som en platsbank där allt från sommarjobb, praktik, exjobb osv. kommer kunna hittas.

Hur har ni gått tillväga för att marknadsföra årets mässa med tanke på omständigheterna?

 – När vi påbörjade projektet hade pandemin redan startat, men universitetet var fortfarande inte helt nedstängt, vi kunde till en början kampanja på universitetet och följa tidigare års modell. När spridningen ökade och allt stängde ned fick vi skapa en ny strategi och satsa mer på Instagram och Facebook.

– Vi valde att köra lite tävlingar och liknande för att få spridning samt att vi började annonserade på Instagram och Facebook jämfört med tidigare år. I och med det nya digitala konceptet har vi behövt kommunicera tydligt hur mässan kommer fungera och vilka fördelar den bär med sig. Studenterna kommer kunna förbereda sig lite mer och skapa bättre förutsättningar för ett lyckat nätverkande, i år behöver man skapa en profil och lägga upp CV via plattformen för att deltaga på mässan.

Finns det företag från mediebranschen på plats?

 – Ja, bland annat NWT, de har flera olika tjänster och roller ute som är kopplade till media och kommunikation, inte bara i Karlstad utan även runt om i landet. Via hemsidan kan man se fler utställare för mässan 2021 samt hitta övrig information: Hotspot.kau.se

Här kan du som student registrera dig och kan skapa en profil som är synlig för företagen som kommer delta på mässan.: https://hotspot.graduateland.com/sv/login

För mer information, håll koll på deras Instagram @hotspotkau och på facebook under namnet ”Hotspot”.

Covid-19: Influencers ansvar under en pandemi

I den andra delen av serien av ”Covid 19” tänkte jag prata om influencers ansvar under en pandemi. 

Vi har alla säkert som daglig rutin att scrolla igenom vårt Instagram-flöde. Efter en kort tids scrollande har du sannolikt fått upp minst ett tjugotal inlägg från diverse offentliga människor där de publicerar vad de gör om dagarna. I vanliga fall är detta inte något som ses som ovanligt eller häpnadsväckande. Detta har dock kommit att bli en förändring under det senaste året.

En medelstor svensk influencer har ca 50-100 tusen följare som ser deras inlägg och stories på Instagram varje dag. Jag själv följer säkerligen minst 50 stycken av dessa människor vilket gör att jag blir exponerad av deras inlägg flera gånger om dagen. 

Om en person med en sådan stor följarskara tillexempel lägger ut att hen är utomlands eller befinner sig på barer, vad ger det då för konsekvenser? 

I mitt eget tycke kan detta ge förödande konsekvenser. Ordet influencer kommer just ifrån ordet ”influera” vilket är just det de gör, även i tider som dessa. Även fast varje enskild individ ska kunna ta egna beslut så kan jag bara tänka mig hur stor påverkan dessa människor faktiskt har på sina följare. Oftast följer man människor på Instagram just för att man kanske ser upp till den här personen och ser personen som inspirerande. Då är det nog väldigt lätt att undermedvetet tänka: ”om hen gör så, varför kan inte jag också göra det?”

Ett tydligt exempel jag nyligen såg på detta var när en stor influencer som har 126 tusen följare bara för några dagar sen anordnade en stor födelsedagsfest och postade detta på Instagram. Även fast personen i fråga självklart inte står till grund för Coronapandemin, så har hon ett ansvar då hon når ut till en stor grupp människor. Hon blev senare väldigt kritiserad för hennes agerande och gick då ut på Instagram och bad om ursäkt. Men är det tillräckligt? Ska dessa stora profiler kunna göra stora misstag för att sedan dagen efter gå ut offentligt och be om ursäkt och tro att det är tillräckligt? Ja, det är självklart bra att hon går ut och ber om ursäkt och att folk faktiskt ger kritik för detta. Men dessa människor som gett henne kritik är bara en tiondel av hennes följarskara. En stor del av hennes följare försvarar henne samtidigt och detta kan säkert bero på att de undermedvetet redan har blivit påverkade av hennes handling. 

Å andra sidan finns det flera stora influencers som gör det motsatta. Istället för att posta stories när de går ut på restaurang och festar, så försöker de istället peppa sina följare att stanna hemma, bära munskydd i mataffärer och att helt enkelt ta sitt ansvar. 

För mig är slutsatsen enkel. Stora influencers influerar. Oavsett om det är avsiktligt eller inte. Deras handlingar väger tyngre än vad privatpersoners handlingar gör, då deras liv är offentligt. Personer med en stor följarskara bör ta mer ansvar, då de själva har valt det liv de lever. Oavsett om de vill eller inte, så är de för en stor grupp människor förebilder och behöver därför handla därefter.