Att leva ut sitt digitala liv i distansering

Det är äntligen sol ute, tänker jag, och passar på att sätta mig på balkongen för att lyssna på dagens föreläsning som sker via Zoom. Det är nytt för såväl föreläsare som studenter, och det känns underligt att då och då behöva påpeka att skärmen frusit, att min klasskompis mikrofon inte fungerar eller att man inte hörde vad läraren nyss förklarade och kan de snälla repetera?

Det är konstigt, att få sitta och njuta av solens värme medan man lyssnar på en föreläsning när man egentligen ska sitta på universitetet – man får passa på tänker jag, och knäpper en burk Cola medan läraren svarar på en fråga mina kursare nyss ställde.

Det pratas mycket om att vi har våra liv alltmer online, där vi underhåller relationer via Messenger, skickar dubbelhakebilder med hundfilter på Snapchat, och där vi uppdateras om vad ens bekantskapskrets gör på Instagram. Vi swishar, twittrar, tiktokar och streamar serier på dygnets alla timmar utan att ägna en tanke åt det. Så när Folkhälsomyndigheten rekommenderade, på grund av Covid-19’s framfart, att man ska stanna hemma i den mån det går var min första reaktion att det inte borde vara några problem. Jag är trots allt hemma själv väldigt mycket ändå, hur ska det kunna bli värre?

Tre dagar efter att Karlstads Universitet stängde, och därmed tre dagar hemma, låg jag på min säng och undrade om jag någonsin skulle få träffa en annan människa igen. Jag, som alla andra, hade sträcktittat en eller två serier och pratat mycket med min mamma på FaceTime, kände trots allt ändå att jag var isolerad. Att uppdatera Twitter varje kvart hjälpte inte, att rulla tummarna hjälpte inte och att äta mat hjälpte bara en gnutta. Jag satt och pratade med mina vänner genom en videoapp i timmar bara för att känna någon form av mänsklig kontakt. Senare, när jag insåg att kanske, trots allt, kunde jag få träffa någon lite då och då, höjdes mitt humör signifikant. Trots en neddragning på aktiviteten i mitt sociala liv blir jag alltid glad över att få se någon i kött och blod, och tänk när vi får klartecken att kramas, gå ut och dansa och skaka hand igen. Jag kommer antagligen krama mina grannar, som jag bara sagt hej till förut, dansa som aldrig förut och förfina mitt handslag så det är bestämt men vänligt.

När föreläsningen är klar för dagen klättrar jag nästan på väggarna för att jag är så rastlös och skulle göra allt för att få prata, skratta och retas med mina vänner. En kan ju tycka att livet sker mycket online, men när det kommer till kritan vill jag bara sitta bredvid någon, kolla på en film eller lösa ett pussel och bara vara tillsammans. Det kommer jag nog alltid värdera högt.

Fotograf: Lisa Olaison

Viktors resa till att bli journalist

På Nya Wermlands tidningen, NWT, i Karlstad har jag bestämt tid med journalisten Viktor Sunnemark, 23, för en intervju. Veckan innan hade Viktor en föreläsning på Karlstads universitet om vardagslivet som journalist. Föreläsningen var väldigt intressant och lärorik, så MKVstudent bestämde sig för att nå ut till Viktor med förfrågan av en intervju, så att han kan berätta sin historia för våra läsare.

Hur länge har du jobbat inom nyhetsvärlden?
– Först fick jag ett sommarjobb 2017 i staden där jag är uppväxt, vid Nya Lidköpings-tidningen och då jobbade jag som redigerare, webbredaktör och reporter. Efter sommarvikariatet blev det inhopp som vikarie lite då och då. Hösten 2017 fick jag extrajobb hos NWT på sporten. Detta ledde till att jag senare började jobba på den allmänna redaktionen som i sin tur ledde till ett sommarjobb året efter.

Efter sommarjobbet så började jag min näst sista termin på universitetet som är praktik och den gjorde jag på NWT. Bästa praktiken jag har haft! Efter praktiken fanns en länsreporter tjänst ledig som jag fick och efter att jag skrivit min C-uppsats sista terminen på universitetet så kunde jag börja på den tjänsten, berättar Viktor.

Hur började din resa till att bli journalist?
– Det är ju lite av en klyscha det här med drömjobb, men tidigare i livet så ville jag väldigt gärna jobba som journalist och jag kan minnas att jag velat det väldigt länge. I gymnasiet så läste jag samhälle och stora delar av den linjen handlar om medier, film och journalistik så där blev intresset ännu starkare.

Vad var ditt val av högskolestudier och hade du någon tanke bakom ditt val? 
– Jag läste programmet Visuell kommunikation och design (VKD) på universitetet för att jag ville ha en väldigt bred utbildning. En utbildning där man får skriva, lära sig om public relations (PR) och visuella redigeringsprogram bland mycket annat. 

Innan jag bestämde mig så stod valet av utbildning mellan denna och några andra inom samma område, bland annat journalistprogrammet i Göteborg. Min sambo som skulle läsa statsvetenskap ville gärna läsa den utbildningen här i Karlstad. Vi ville bo någonstans där både kunde studera samtidigt och då blev inte valet av utbildning så svårt för min del eftersom VKD lät väldigt bra.

Har din unga ålder någon gång hindrat dig i ditt arbete eller har det snarare varit till din fördel?
– Min ålder har snarare varit till min fördel skulle jag säga. Många i min generation har fått med sig mycket digitala kunskaper gratis under tiden som vi växte upp. Den digitala biten har blivit väldigt viktig i samhället idag och det är skönt att ha den med sig så naturligt. 

Sen, det här med erfarenhet tycker jag är ett ganska abstrakt begrepp. Bara för att man är äldre så behöver inte det betyda att man automatiskt har rätt erfarenheter. Det är från person till person. Det finns såklart nackdelar också med att vara ung i arbetslivet men för mig har det bara varit fördelar.

Har du någonsin känt obehag eller nervositet inför någon uppgift?
– Jag kan inte säga att jag har känt något obehag men jag har varit nervös flertalet tillfällen inför publiceringar. Då har det handlat om hur jag ska lägga upp publiceringar osv, men jag tycker ändå att en viss nervositet är bra att ha, för då blir jag mer fokuserad. Det är också bra att vara medveten om vad som kan gå fel om man inte gör rätt. 

Med tiden så har jag blivit mindre osäker och känner mig inte lika nervös längre.

Vad tycker du är det bästa med att jobba som journalist?
– Variationen. Jag tror många här i NWT huset skulle säga samma sak. Att kunna göra så många olika saker på en arbetsdag är viktigt för mig. Ena dagen kan jag ha en intervju med statsministern och dagen efter kan jag ha en intervju med en lokal förening. Det bästa är också att jobba med något man älskar, vilket är för mig att skriva, prata och träffa nya människor. 

Här finns det mycket utrymme för kreativitet och egna idéer, vilket är något jag gillar starkt. Det är även en fin känsla att kunna göra en insats i samhället ibland, att lyfta upp de människor som har problem och som är lite bortglömda. Plötsligt hamnar de på första sidan i tidningen och får då oftast den hjälp de behöver, då de blir uppmärksammade.

Avslutningsvis, har du några konkreta tips till studenter som vill ta steget in i nyhetsvärlden?
– Det första tipset jag har är att läsa mycket! Läs allt från skönlitteratur och bloggar till dagstidningar. Ju mer du läser desto mer lär du dig hur du sedan ska skriva. Läs lokaltidningen där du bor och gärna en rikstidning också, så att du får mer kunskap hur journalisterna skriver.

Mitt andra tips är att skriva mycket själv. Starta gärna en blogg eller liknande om du har en idé och skriv sådant som andra kan läsa och ta del av. Under studierna hade jag själv en blogg där jag skrev krönikor. 

Mitt sista tips är att det finns andra tjänster också förutom att jobba som journalist. Att jobba på en tidning är väldigt brett så det finns många olika tjänster som fokuserar på olika saker och som kräver olika sorters kompetenser, avslutar Viktor med.

Polisen som arbetar med medierna

Towe Hägg har varit Stockholms presstalesperson sedan 2005. Hennes arbete går ut på att uppdatera polisens hemsida för Stockholm om jobb som polisen gör ute, samt att knyta kontakter för mediaredaktioner som behöver få hjälp att prata med någon inom myndigheten. 

Towe Hägg växte upp i norra Småland där drömyrket alltid varit att bli bibliotekarie. Detta förändrades inte förrän i början på 90-talet när hon var i Stockholm och skulle springa Tjejmilen. Broschyrer delades ut där det stod “har du tänkt på att bli polis”. Någonting lockade, någon liten del av henne ville bort från norra Småland och göra något annat. Hon skickade in en ansökan där endast 600 av 3000 sökande blev antagna. Bland människor som sökt många gånger, pluggat upp betygen och jobbat som väktare blev Towe en av de utvalda. 
– Jag halkade verkligen in men trivs superbra ända sedan första dagen. Det var inte drömyrket, men det var nog meningen att jag skulle vara här, säger Towe Hägg i sin intervju med oss. 

I Towes yrke jobbar hon utifrån polisens sekretesslagstiftning, vilket enkelt beskrivet betyder att hon ska kunna prata om så mycket som möjligt, men det får inte försena eller försvåra utredningar. Journalister däremot jobbar utifrån redaktionens pressetiska regler, vilket Towe inte tror skiljer sig så mycket från hennes regleringar inom polisen. Skillnaden är att journalisternas trovärdighet inte baseras på uppdateringarna.
– De har lättare att ändra sig och göra uppdateringar genom att skriva nya artiklar, vi har konstaterat att om vi ger för mycket initial information som sedan inte visar sig stämma så kan allmänheten inte lita på oss. Så därför är det bättre att vi är ganska återhållsamma i början med våra detaljer, för då kanske vi får bättre utredning som leder till åtal, och det är det viktigaste i vår utredningsverksamhet.

Många gånger får Towe frågor som hon kan svara på, men inte kan berätta då det kan försena eller försvåra utredningar. Hennes jobb som presstalesperson går ut på att förklara saker så att läsaren, tittaren och journalisten att förstå att hon inte kan berätta vissa saker
– Jag pratar ju inte med journalisten, jag pratar ju med allmänheten via journalisten. 

Towe märker tydligt att i och med att snabbheten har ökat i bland annat i sociala medier som påverkar hennes yrke. 
– Där handlar det om att jag måste tänka på vad min roll är. Att berätta att polisen vet att situationen har hänt och att vi arbetar för att ta reda på mer. Att tala om för de boende att vi vet att det brinner här och vi biträder räddningstjänsten, ni kan ta det lugnt, samhället fungerar.

Polisens hemsida har stor del i att försöka dela och berätta att polisen faktiskt gör mycket annat än det som hamnar i tidningarna. Towe försöker sprida medvetenhet kring gånger de stoppat någon som kört bil med alkohol i kroppen. 
– Jag tycker det är för jäkligt att så många väljer att utsätta andra för fara. Jag har alltid haft den lilla käpphästen med mig. Hemsidan är ett sätt att visa det som inte skrivs i tidningarna. 

I yrket som presstalesperson går mycket ut på att filtrera på rätt sätt. Man ska få veta att saker har hänt, men känner man inte brottsoffren ska man inte kunna läsa polisens text och tänka att man vet vem det är. 
– Jag brukar också vara noga med att inte lägga skuld på offren, så istället för att säga att en gammal kvinna blivit rånat så brukar jag vara noga med att säga att det är en gärningsperson som rånat en gammal kvinna. Jag försöker alltid vända på det, det är gärningspersonen som gör en aktiv handling, det är den som väljer att begå brottet.  

Det är inte ofta Towe anser att journalistiken är etiskt inkorrekt, men sådana situationer dyker ibland upp. Hon berättar om situationer som exempelvis när en kidnappning har skett och journalisten försöker få fram väldigt mycket information utan att tänka på att det kan utsätta personen som blivit kidnappad eller familjemedlemmar för stor fara. 
– Alla dagar är man inte glad, man förstår inte hur de tänker. Då får man tänka, som min chef säger, dem har en ansvarig utgivare. Jag ska endast kunna stå för det jag säger. 

Towe berättar också att många inte skulle må sämre av att inte veta, deras liv skulle funka ganska bra utan att veta att vi söker en person som är kidnappad från Stockholms län. Vardagen funkar ganska bra ändå. 
– Jag har konstaterat att lägger man ut händelser med djur, så får man väldigt mycket samtal från media. Jag har aldrig förstått hur de gör sitt urval. Det är på något sätt oväntat, men inte farligt, är min hobby-analys av detta fenomen. Vi la ut på ledningscentralen att det var tre hästar på rymmen, där färgerna framgick. En brun och två grå eller något i den stilen. Sedan hittades två av hästarna och alla frågade om den bruna hästen var hittad eller om det var någon av de två gråa. Efter det så kom vi överens om att strunta i färger på bortsprungna hästar. 

Yrket som presstalesperson är väldigt varierat när det gäller kontakt med media. Journalisterna och polisens presstalesperson arbetar lika, men ändå väldigt olika. Towe Hägg måste både samarbeta och samtidigt filtrera för att informationen ska delas korrekt. Det gäller att ha fokus på sin roll som polis och ha mer än allmänhetens intresse i fokus. Det som skrivs i tidningarna påverkar människors liv bakom artiklarna. 

Guide för bättre mobilbilder

Är du frustrerad över att dina bilder alltid blir lite suddiga? Eller kanske de blir alldeles för ljusa? 

Frukta inte, för här kommer några bra tips på hur du lyckas ta de snyggaste bilderna! 

Fokusera mera

Att ta foton med din mobil blir oftast bra så länge du låter bli att zooma in. Har du möjlighet: gå närmare! Det ger tydliga bilder som du senare kan arbeta med. Se till att rengöra linsen då och då för bästa möjliga skärpa, det räcker med att ta din tröjärm för att det ska göra stor skillnad.

Vill du lägga vikt på ett specifikt objekt? Klicka på skärmen där subjektet befinner sig.

Ljussättning

Allra helst ska det vara upplyst där du är och fotograferar, men det finns andra alternativ om man kanske vill ljusa upp eller tona ner. Blixt är sällan rekommenderat att använda, men personligen tycker jag att det ibland kan ge ett sken av mystik.

Att dra fingret längs mobilskärmen ger dig möjlighet att ändra bildens exponering. Detta ger dig tillfälle att ändra bilden till den känsla du vill förmedla. Silhuettbilder skapas enkelt genom att dra ner exponeringen, exempelvis. 

Ta fler bilder än vad du behöver

När någon frågar dig om du kan ta en bild på dem, så tar du oftast mer än en. Varför? Ju fler bilder man tar, desto större är chansen att man hittar en bild som man tycker om. Detta borde egentligen appliceras på alla sorters bilder, hellre att du tar en för många och raderar en del istället för att ha två halvbra bilder.

Porträttbilder utan systemkamera

Numera, tack vare teknologin som ständigt utvecklas, har de flesta mobilkameror en porträttfunktion. Denna effekt gör att subjektet placeras i totalt fokus och bakgrunden blir suddig, vilket gör att det ser väldigt professionellt ut. På iPhone kan du även ändra hur suddig du vill att bakgrunden ska vara. 

I rörelse?

Håll in utlösaren! Du kommer senare hitta snygga bilder på ditt subjekt in action, där du återigen ser fördelarna med att ta flera bilder istället för några få. Är du lite påhittig kan du också göra en .gif av bildserien. 

Dataspelsutveckling med berättande i fokus

På Innovation Park i Karlstad, ett stenkast från Karlstads universitet, möter jag upp Patrick Standfast för en intervju över lunch. Patrick är innovations- och projektledare för The Great Journey som är en miljö för dataspelsutveckling. Vi pratar om Innovation Park, The Great Journey, Stories from Värmland och vad som finns att göra här för personer som är nyfikna.

Vad är Innovation Park?
Innovation Park är en plats där människor möts för att dela tankar, kunskap och kreativitet. Här kan företag och personer med ambition utvecklas. Att vara på Innovation Park är som en mental och intellektuell resa. Här finns inte resultatet på förhand, det ska vi upptäcka här. Man blir som en upptäcktsresande.

Innovation Park är en del av Innovations-Sverige, vilket är 80 stycken regionala innovationsmiljöer som strävar för Sveriges ständiga utveckling, innovation och tillväxt. Det finns ett socialt initiativ att göra skillnad för människor och att göra världen till en bra plats.

Vad finns det att göra på Innovation Park för den som är intresserad?
Det är en nyanserad miljö på Innovation Park. Det handlar inte bara om teknik här utan det finns också projekt inom det sociala som hjälper personer att få jobb, human resources (HR) och inom vård och omsorg. Det är bara en liten del av allt som finns.

Det finns många drivande företag och projekt att ansluta sig till. Om man har en helt egen idé att bygga på så är det bara att köra på. Det enda som krävs är en vilja och en ambition. Att det är stora eller små idéer spelar ingen roll här.

För alla som vill sätta en idé i rörelse finns något som kallas för Startlab. Det är en miljö för den som har en idé eller ett nystartat företag där man kan få inspiration för att komma igång. Det blir kanske lite lättare än att sitta hemma vid köksbordet. Här finns resurser, kollegor, kaffe och olika forum att delta i. Inom Startlab kan man vara i 6 månader och det kostar bara 100 kr i månaden.

Det finns också “challenges”, eller utmaningar, som sker här på Innovation Park. Flera grupper av studenter tävlar då mot varandra genom att komma fram till förslag på en lösning. Det kan till exempel vara en lösning till ett företag som har en viss frågeställning eller ett problem. Den grupp som vinner får tillgång till plats och resurser på Innovation Park för att jobba vidare med sitt förslag.

För studenter som läser sin sista termin på universitetet finns det även möjlighet att jobba på sitt examensarbete här.

Vad är The Great Journey som du är innovations- och projektledare för?
The Great Journey är en plats som handlar om spelutveckling. Alla möjliga människor kommer hit och jobbar med spel. Det kan vara personer som jobbar med berättelser, grafisk design, musik, programmering, skulpturer eller illustrationer. Om du är nybörjare eller om du inte har några förkunskaper alls spelar ingen roll. Alla kan komma hit och bidra och utveckla sig själva.

Inkludering är också väldigt viktigt här på The Great Journey och Innovation Park. Alla kanske inte kan identifiera sig som en “gamer” eller annan identitet och det gör inget alls. Alla är välkomna hit oavsett identitet eller kön!

Spel och konst är väldigt lika. I en målning har konstnären blandat olika färger för att få en viss nyans. I skapandet av ett spel har ett team programmerat och fört in olika saker för att skapa något nytt. Spel har blivit som en slags evolution av konst, där det nu också finns en viss interaktion eller påverkan.

Stories from Värmland som ni jobbar med på The Great Journey, vad är det för något?
Vi har en idé om att sätta fokus på det narrativa berättandet i spel, det är vad Stories from Värmland handlar om. Vi vill använda oss av den värmländska berättartraditionen och skapa dataspelsutveckling. Tanken är att dessa spel inte ska vara så raka eller linjära i berättandet. Föreställ dig berättandet i spelen som ett träd där varje handling du gör för dig vidare ut på en ny gren som bara fortsätter och grenar ut sig i olika riktningar. Vi vill göra spel där spelaren upptäcker den digitala världen i sin egen takt.

Kan man säga att det är som spelgenren “Telltale games”? Spel som nästan är som en film med många olika vägar att gå inom berättandet.
Det är inte exakt som de spelen men man kan säga att vi har hämtat inspiration därifrån.

Berätta lite mer om vem du är Patrick och hur du hamnade här i Karlstad på Innovation Park?
Tidigare i mitt liv jobbade jag mycket med musik. Jag spelade själv och skrev musik borta i USA. När jag kom till Sverige och det blev dags för universitetet så läste jag retorik och kommunikation på Södertörns högskola i Stockholm. Jag startade upp en egen kommunikationsbyrå efter det, där jag hjälpte många företag med vägledning.

År 2004 fick jag och min fru barn och hon ville gärna flytta tillbaka till sin hemort Karlstad. Så vi flyttade hit och jag började jobba på Drivhuset. År 2015 fick jag möjligheten att börja jobba som innovations- och projektledare på Innovation Park och här är jag nu!

Avslutningsvis, har du några konkreta tips för en nyexaminerad student som vill komma ut i arbetslivet?
Som jag nämnde tidigare finns det många företag och projekt här och du behöver inte alltid ha en egen idé. Det finns många som behöver hjälp med olika saker och just du kanske har den kunskapen de söker, eller att du kan vara hjälpsam på andra sätt. Detta är ett hus fullt av möjligheter och det är lika lätt att landa här som det är att lämna om du vill det.

Något som är viktigt är att vara nyfiken, visa vad du går för. Du behöver vara lite ”på” om du vill få uppmärksamhet, men om du känner dig osäker eller blyg finns det alltid någon att prata med – som mig till exempel!

Machokultur och nätverkande i fokus på fullsatt inspirationsföreläsning

Den 2 september var det dags igen för en eftermiddag med information och inspiration för våra nya VKD- och DMA-ettor. I år förlagt till Karlstad Innovation Park och deras Startlab. Eftermiddag kom till för att studenterna själva, tidigare år, gett uttryck för att programmets bredd, som ju öppnar upp för många möjligheter, också gör det lite svårt att få grepp om hur branschen ser ut och vad man kan jobba med när man är klar. Därför bjuder vi, sedan tre år tillbaka, in olika företag och organisationer från branschen som får komma och berätta om vad de gör, och hur deras väg dit har sett ut.

I år hade vi även bjudit in oss själva till Patrick Standfast, Creative Director på Karlstad Innovation Park, för att han skulle berättade om det erbjudande som finns hos dem, när det gäller nätverkande och hjälp att utveckla egna idéer och sitta i deras Startlab. När det gäller nätverksmöjligheter så deltog vi exempelvis i Swedish fika, som sker varje måndag, när vi råkade vara där mellan, 14.30–15.00 och innebär att en av verksamheterna i huset under informella former berättar vad de gör. En annan nätverksmöjlighet är Techtalk Värmland, som ses över medhavd lunch varje tisdag 12.15–13.00 på Digital Arena i Karlstad Innovation Park. Även där informella samtal, för alla, men runt olika tech-relaterade teman som employer-branding, gamification, nudging, och nu närmast den 15 oktober Digitala dystopier. För mer information och aktuellt program gå med i gruppen Tech-talk Värmland på Facebook.

Vi hade också bjudit in Erica Hallin, content och production manager från Löfbergs marknadsavdelning, som förutom det, också är en tidigare student från våra program. Erica berättade hur hennes arbetsdag ser ut, och hur hennes resa, från sin examen här på KAU och ut i arbetslivet, har sett ut. Vi fick veta att hon startade eget direkt efter sin examen tillsammans med några kursare, lade ner efter några år, när en av delägarna ville flytta till Göteborg, vidare erbjöds anställning hos en av deras tidigare kunder, och sedan något år har flyttat vidare till ”drömjobbet”, enligt henne själv på Löfbergs. Hon tryckte även på vikten av att nätverka, tidigt. Och att ta alla möjligheter att skaffa sig erfarenhet genom de projekt som erbjuds under studietiden. Detta eftersom det gör stor skillnad för vilka möjligheter man har, när det är dags att söka jobb, jämfört med om man måste börja i den änden efter sin examen, innan man kan söka jobb. Erica presenterade också flera spännande case exempelvis berättade hon om det normbrytande projekt Löfbergs initierade som största sponsor till Färjestad Hockey, där man ställde krav på att diskutera machokultur och mansrollen. Något som Vd:n Lars Appelqvist prisades för när han utsågs till Årets superkommunikatör i kategorin Företag och Näringsliv, av tidningen Resumé tidigare i år. Löfbergs har under en längre tid varit engagerade även i hållbarhetsfrågor på olika sätt, och visar på hur man kan använda sin makt som företag och företagsledare till att förändra världen till det bättre både i stort och smått, vilket också lyftes i motiveringen av juryn i tävlingen.

På det stora hela var eftermiddagen välbesökt och allt talar för att vi gör om alltihop igen nästa höst. Undrar bara vart vi ska vara och vilka vi ska bjuda in då?

Försprång till drömjobbet!

Älskar du att fota, skriva eller vill prova på projektledarrollen? Eller skulle du vilja prova på olika yrkesroller för att se vilken som lockar mest? Känner du att det kanske är lite bråttom ändå att komma igång med nätverkandet för att kunna landa drömjobbet? Då ska du anmäla dig till redaktionen för MKV-student. Mejla din anmälan till Mia Toresson Runemark och skriv några rader om varför du vill vara med.

Bild: Charlotte Ekberg

Mediepraktik: Charlotte Ekberg

Jag går tredje året på programmet kommunikation och PR och gör just nu min praktik på kommunikationsavdelningen på Uddeholm. Min roll på praktikplatsen kan liknas vid yrkesrollen kommunikatör. Mitt dagliga arbete handlar om allt från kommunikation i text såsom redaktionellt skrivande för vårt magasin, lättillgängliga webbtexter eller inlägg på sociala medier, till grafisk design och layout, varumärkesutveckling och projektledning av event. Mångsidigt och superskoj! Häng med på en tjuvkik i min praktik-dagbok och läs om vad jag pysslar med om dagarna!

Namn: Charlotte Ekberg
Ålder: 24 år
Hemort: Valdemarsvik
Pluggar: Kommunikation och PR på Karlstads universitet Praktikplats: Uddeholm

Måndag:

Måndagar är datorslickardagar. Det ligger oftast många mail i inkorgen som behöver svaras på. Idag fick jag sista korr på en broschyr och färdigställde den samt förberedde lite innehåll till sociala medier och skapade en himla massa tryckmaterial för Uddeholms Öppet Hus som ska hållas på lördag. På min praktik gör jag mycket grafiskt, så ett tips till er studenter som inte har så mycket grafisk produktion i er kursplan: öva på egen hand! Jag är i stort sett självlärd.

Mitt skrivbord under praktiken

Tisdag:

Idag blev det snabba ryck när jag öppnade mailkorgen. Jag hade fått en sista-minuten-beställning på ett tryckmaterial till Öppet Hus. Man är ju inte mer än en liten ödmjuk praktikant som alltid klappar medhårs, så med hjärtat i halsgropen utformade jag det grafiska materialet och lade en sen beställning hos tryckeriet.

Onsdag:

Denna dag var mötesfylld. Först ett projektmöte inför sommarens kommande events som jag koordinerar, sedan ett avstämningsmöte med min chef, följt av två möten med projektgruppen inför lördagens Öppet Hus. Mellan mötena svarade jag på mail, uppdaterade Uddeholms sociala medier och fikade och snick-snackade med kontorsfolket.

Torsdag:

Idag stannade jag hemma och pluggade (!). Yes, du läste rätt. Vår praktikperiod innehåller utöver praktiken också kurslitteratur och inlämningsuppgifter! Detta hade jag ingen aning om förrän praktikkursen väl drog igång. Nåja. Inlämning nästa vecka och en knappt påbörjad uppsats gjorde att jag var tvungen att prioritera plugget före praktiken denna torsdag.

Min pluggplats under dagen

Fredag:

Mycket av denna dag bestod av förberedelser inför lördagens Öppet Hus. Bära grejer, ställa i ordning montrar och se till så att allt rullade på. En slags koordinator-roll fick jag ta på mig idag.

Lördag:

Idag gick Öppet Hus av stapeln. Min uppgift under dagen var att uppdatera Uddeholms sociala medier med inlägg, stories och livesändningar, samt samla ihop material i form av intervjuer till ett reportage för Uddeholms interna magasin.

Så, det var en vanlig arbetsvecka som kommunikatörspraktikant. Hoppas att läsningen har varit intressant och att en del av er har fått upp ögonen för att jobba med kommunikation in-house. Jag rekommenderar det verkligen, på grund av variationen i uppgifter och utmaningarna, men också möjligheterna, som följer med att arbeta i en stor organisation.

Mina 3 bästa praktiktips:

  1. Var inte rädd för att söka dig till ett ställe där du kommer få prova på nya saker: praktiktiden är till för att utvecklas!
  2. Lägg inte alltför stor vikt vid att välja en praktikplats som sysslar med en produkt eller tjänst som du brinner för. Det viktigaste är dina praktiska uppgifter på praktiken; att det är saker som du kommer lära dig och växa av.
  3. Glöm inte bort den mänskliga kontakten med dina kollegor! Det är lätt att bli mailskadad i denna bransch. Glöm inte bort att det går att prata med folk också.

5 anledningar till varför du ska plugga medier och kommunikation på Karlstads universitet

Redan nu kan man ansöka till landets olika högskoleutbildningar. Vet du inte vad du ska läsa? Här kommer mina bästa fem tips till varför du ska läsa medie och kommunikationsvetenskap i Karlstad.

  1. Gå utanför din ”comfort zone” – Testa att flytta hemifrån, umgås med nya människor, och våga anta utmaningar! Du kommer växa som människa på ett helt nytt sätt
  2. Ökad kunskap – Du kommer få djupare förståelse om bland annat hur sociala medier påverkar människors vardag, grafisk formgivning, hur man skriver pressutskick, analyserar data, journalistik och mycket mer.
  3. Gemenskap – På Karlstads universitet läser elever från Kommunikation och PR, Visuell kommunikation och design, samt Digitala medier och analys, tillsammans första terminen. Ett smidigt sätt att skaffa många nya vänner utanför just ditt program!
  4. Var med och påverka – Med kunskaper från lärorika föreläsningar som Karlstads universitet erbjuder kommer du samla på dig massa kunskap som du kommer kunna använda senare i arbetslivet.
  5. Många dörrar öppnas – Med en medieexamen i bagaget kan du jobba inom många olika yrkesroller, bland annat som professionell kommunikatör, marknadsanalytiker eller formgivare. 
Patrik Westberg. FOTO: KRISTER ANDERSSON / BILDBYRÅN

Media i de högsta ligorna

Att det råder tuff konkurrens inom media- och kommunikationsbranschen är inget nytt. När det gäller att producera media åt Sveriges största sportpubliker är det inget undantag. Någon som har erfarenhet av den situationen är Patrik Westberg. Han kommenterar ishockey i SHL och fotboll i Allsvenskan, som är Sveriges i särklass mest välbevakade ligor. Han har även kommenterat matcher i Fotbolls-VM. Tuffast möjliga konkurrens bjuds, alltså.  

Patrik har en särskild, egen stil i sitt sätt att kommentera matcherna. Just att bibehålla sin personlighet och karaktär genom karriären är svårt för många. Det händer lätt att man oroar sig över vad andra ska tycka och att man påverkas av omgivningens diverse normer. Men för Patrik har det varit – och är – väldigt viktigt att få spegla sig själv i sitt arbete.

”- I början när jag fick chansen att prova detta så ville jag det ju något så fruktansvärt mycket. Då funderade jag väldigt mycket på hur jag skulle göra det, jag vred och vände på det. Ganska tidigt landade jag ändå i att jag behövde göra detta på mitt eget sätt och sätta min egen prägel på det. Det dröjde inte länge dock innan jag började upptäcka alla möjliga oskrivna regler inom yrket, som funnits ända sedan Hylands dagar… Då vart jag ganska noga med att följa dom reglerna i början och stack förmodligen inte ut lika mycket heller. Men desto längre jag gjort detta och allt eftersom att jag känner mig tryggare i det jag gör så har jag ändå kunnat hitta tillbaka till det personliga i min yrkesutövning och nu är det väldigt viktigt för mig. Jag skulle nog egentligen kunna kommentera matcherna på det sättet som många andra gör och hålla mig till ramarna på ett helt annat sätt, men det hade tagit bort för mycket utav glädjen med jobbet och då hade jag nog hellre gjort något annat.”

Det är mycket press inblandat i att göra media på Patriks nivå. Då pratar jag inte om tryckt press i media, utan om den yttre och inre pressen att prestera inför en såpass stor publik.

”- Det är något alldeles särskilt att hantera. Den största pressen kommer dock inifrån och det är den som är den stora biten att hantera. Sen kan man inte låta bli att påverkas av vad folk tycker om ens prestation, oavsett hur duktig man blir på att hantera just det. Många kommentarer flödar ju i ett snabbt tempo kring matcherna man kommenterar, och även om det skulle komma 100 positiva kommentarer så kan det vara den där ensamma tråkiga kommentaren som sätter avtryck hos en. I början hade jag det på en betydligt mer ohälsosam nivå dock, jag letade intensivt efter fel efter en prestation. Men det har blivit mycket bättre och jag har lärt mig att se det positiva snarare än det negativa.”

Konkurrensen då? Den är hård. Idag finns det många fler olika sätt att etablera sig på inom mediebranschen. Det finns fler plattformar att bli sedd på och slå igenom på och på olika sätt. Det öppnar stora möjligheter för många fler att konkurrera om jobben i de stora ligorna.

”- Konkurrensen idag är stenhård såklart. Det är något som jag dock försöker hålla ifrån mig, för det enda jag kan göra i slutändan är att påverka min egen prestation och att alltid göra mitt bästa. Man får försöka ta små steg hela tiden i sin utveckling som kan leda till bra respons och mer jobb. Det svåra är ju egentligen att definiera vad som är en bra kommentator, eftersom att alla tycker olika. Men det enda sättet man kan påverka situationen på är som sagt att alltid göra sitt bästa, att våga prova nya saker, ta för sig och att inte be om ursäkt för att man finns till.”

Många av oss som läser något som rör medie- och kommunikation vet fortfarande inte vad vi ska göra när vi har läst klart. Det är svårt att veta i vilken ände man ska börja i och det är svårt att veta vad man är särskilt duktig på eller mer/mindre intresserad av. Mångas vägar är krokiga fram till dess de förstår vad de verkligen vill syssla med.

“- Jag hade drömt om att kommentera sport redan som liten. Men i skolan fick jag höra att jag inte kunde särskilt mycket och att jag inte var särskilt duktig, och det jag ville göra det skulle jag inte kunna göra egentligen. Jag hade alltid tyckt om att prata och föra mig bland folk och vid något tillfälle när jag var lite äldre fick jag tillfälle att vara konferencier på en festlig tillställning, och lite senare fick jag chansen att kommentera handboll hemma i Alingsås. Folk verkade tycka om det så det ringde ifrån fler föreningar och jag gjorde även några finaler i Gothia Cup bland annat. Då började den drömmen växa igen och jag började tro på det. Under en kort tid startade jag även en liten radiokanal hemma i Alingsås, kan knappt vart mer än 10 lyssnare, haha. Men jag tyckte det var vansinnigt roligt att utöva yrket och jag fick gott om beröm, så jag inledde en kontakt med ett produktionsbolag i Stockholm. Jag jobbade ganska länge på att få komma till dom på en provinspelning. Till slut gick det, och på den vägen är det. ”

Sveriges idrottsintresse är stort, oerhört stort. Till exempel hade Fotbollsallsvenskan år 2013 hela 513 miljoner tittare under säsongen. Vad man anser är charmen med idrotten varierar såklart från person till person. Men vad är charmen med att kommentera idrotten?

– Det finns ju så oerhört mycket. Men att få ta del av något som betyder så mycket för så oerhört många är såklart stort. Man får känna tävlingspulsen en hel del även om man själv inte idrottar på elitnivå, det där pirret innan matchen där man fokuserat sig länge och förberett sig väl. Väl inne i matchen är det ju väldigt speciellt såklart med all passion och dramatik, det blir som en adrenalinkick.

Vilken är den mäktigaste match du kommenterat såhär långt?

“-Oj, den frågan får jag ibland men den är så jäkla svår för jag har inget direkt svar. Det handlar ju mycket om inramningen och vikten av matchen. Jag gjorde Italien-Portugal på San Siro, 75 000 åskådare, i höstas, det var väldigt mäktigt. Jag fick kommentera IFK Göteborgs första match på sin nya arena vilket också var väldigt speciellt. Sen kan en match med helt andra förutsättningar än så verkligen blossa ut och bli helt fantastisk. Men det är väldigt svårt att peka ut någon särskild match, men för min egen del skulle det kunna vara min första match i fotbolls-VM.

Vägen kan vara lång, krokig, inspirerande, krävande och mycket mer fram till det du verkligen vill göra. Med Patriks resa från närradio i Alingsås till kommentator i fotbolls-VM är han ett levande exempel på att det mesta går att göra om du hittar en egen väg att göra det på och om du verkligen vill.